Är byggnadsminnesmärkning en belastning eller en utvecklingsfaktor?
Kanske både och. Inställningen avgör vad som kommer att dominera, anser byggnadsingenjör Leif Göthberg, specialiserad på fastigheter med högt kulturvärde.
Han är sedan många år delägare i Arkitektur och Byggnadsvård AB och försöker med ålderns rätt, han är 68 år, att trappa ner. Men det är svårt när jobbet är så intressant.
Att Rådhuset och Borgen blev byggnadsminnen 2017, har han bara en kort kommentar till.
– Alldeles förträffligt! Jag har själv pluggat i Borgen, på bygglinjen.
Med byggnadsminnesförklaringen följer begränsningar för vad man får göra med byggnaden. Å andra sidan kan fastighetsägaren få bidrag för kulturhistoriskt motiverade kostnader. Bidrag ges också för projektering och antikvarisk medverkande i projektet samt konsekvensbeskrivning och antikvarisk rapport före och efter. Fastighetsägaren kan i vissa fall få upp till 90 procent av kostnaden i bidrag för underhåll och renovering, men vanligare är bidrag på 40-50 procent.
Ekonomiskt värdefullt
– Det hänger ihop med att många åtgärder är betydligt mer kostnadskrävande för byggnader med högt kulturvärde.
För en fastighetsägare finns det all anledning att vara stolt över en byggnadsminnesförklaring. Rent ekonomiskt kan det också vara värdefullt.
– Ja, titta här, säger Leif Göthberg och fiskar upp ett nummer av tidskriften Byggnadskultur som refererar till en undersökning av kulturminnesmärkta fastigheter i Norge. Rubriken lyder ”Historiska byggnader är marknadens vinnare”.
– Dessa fastigheter har genom åren motiverat en högre hyreshöjning och haft högre försäljningspris än andra fastigheter. Det är inte bara antikvarier som gillar gamla kulturbyggnader, skrattar Leif Göthberg.