Energibesparingar kan finansiera en ombyggnad

Anders

Anders Gustavsson har ett helt nytt yrke. Energiingenjör står det på visitkortet. Vad innebär det?

– Att jag är länken mellan projektledaren på ena sidan och drift och förvaltning på den andra. Jag samordnar drift- och energifrågor, kan man säga.

Energisnåla fastigheter med bra driftsekonomi är något alla fastighetsägare strävar efter. Men det är få förunnat att ha en energiingenjör till sitt förfogande för att nå dit. En person som samarbetar med projektledare, drifttekniker och förvaltare när det gäller anpassningar av befintliga fastigheter och tar tillvara driftsfrågor redan i starten av nya projekt. Varför behövs det, strävar inte alla mot samma mål?

– Absolut, men projektledare och drifttekniker har lite olika fokus. Projektledaren är ofta inriktad på att installationerna ska driva en byggnad energisnålt på ett övergripande plan. Teknikern står för finjusteringar och lokala anpassningar av inneklimatet, förklarar Anders.

Inneklimatet är knäckfrågan i de flesta fastigheter. Hur varmt ska det vara? Hur ska ventilationen ställas in?  Det kanske låter enkelt. Men problemet är att vi är vana vid att ha det inneklimat vi vill överallt och att alla upplever inneklimatet individuellt.

– Grunden är att det ska vara hälsosamt att vistas i en lokal. Men folk klär sig olika och är olika stora, och det är sådant som påverkar hur inneklimatet upplevs. Därför är det i princip omöjligt att göra alla nöjda.

Jobbar ni på samma sätt med inneklimat och energifrågor i både nya byggnader och i befintliga fastigheter?

– I befintliga byggnader styr vi energi och klimat på ett lite annat sätt. Vi tar hänsyn till byggnadens lagrade kapacitet för att få ett jämnare inneklimat och lägre energiförbrukning. Vi håller just nu på med att utveckla ett eget energisystem som vi ska prova och utvärdera mot två befintliga system. Det system som fungerar bäst ska vi använda i alla våra byggnader.

Innebär det att det inte behövs några anpassningar?

– Det system vi använder blir en bas som vi utgår ifrån. Vi kommer alltid att behöva anpassa, men betydligt mindre än nu.

I nybyggnadsprojekt är det möjligt att ta hänsyn till anpassning av energi och klimat redan på projektstadiet.

– Det går att simulera inneklimat i 3D, och även andra potentiella problem i en fastighet. I Idrottshuset visste vi redan på projektstadiet hur stor energiförbrukningen skulle bli.  Tack vare simuleringarna kan man tidigt se vilka anpassningar som krävs och vilka kostnader det medför. Ofta har hyresgästen fokus på den faktiska kostnaden för ombyggnaden. Men faktum är att energibesparingen kan finansiera en ombyggnad, säger Anders Gustavsson.

Kommer utvecklingen att gå mot anpassning ända ner på individnivå?

– Tekniken finns, men följden kan bli att det drar mer energi istället, och det vill ingen. Jag tror det kommer att gå åt andra hållet, mot enklare system som tillåter dygnsvariationer i temperatur mellan när folk är på jobbet och inte. Där kan vi spara mycket. Vi är på väg dit och de hårdare energikraven trycker på utvecklingen.

Han fortsätter:

– Vi kommer också att få se andra metoder att ta tillvara energi. Med energibrunnar kan man lagra energi i backen och ta upp den vid behov. Det går även att lagra energi i byggnadsstommen och använda den senare. Allt sådant här kan man ta hänsyn till vid ny- och ombyggnation, och det finns stora pengar att spara på sikt.

Örebroporten kan slå klimatmålen

Enligt ”Klimatplan för Örebro kommun” (antagen 2010) gäller följande klimatmål för Örebroporten:

  • En minskning an energianvändningen 2008-2020 med 20 procent på el och 20 procent på fjärrvärme.
  • Årlig produktion av 300 MWh el via solpaneler (har tillkommit senare).

– Vi ska försöka nå lägre. Framför allt vad gäller fjärrvärmen där vi redan har låga nivåer, säger Anders Gustavsson.

 

Här kan du läsa Örebro Kommuns klimatstrategi