Ingen lek i flygledartornet

Flygledartornet Örebro Airport

Det är ingen lek, som man brukar säga för att betona att något ställer extra höga krav, är komplext och svårt. På en flygledare ställs det nästan samma krav som på en brandman, en akutläkare eller någon som arbetar på ett kärnkraftverk. Och om du tror att flygledaryrket bara handlar om flyg tror du fel.

Flygbranschen består av massor med facktermer, de flesta på engelska. Låt oss börja med hur Victoria Hansen är betitlad så har vi klarat av det. Först är hon flygledare. Sedan operativt ansvarig för flygtrafikledningen i Örebro – CO ATS (Chief Operations, Air Traffic Service) för entreprenören som betjänar flygledartornet på Örebro Airport.

– Vi ansvarar för flygplatsens manöverområde; banan och luften. Området innefattar taxibanan, marken runt banan och själva start- och landningsbanan, förklarar hon när vi träffas i flygledartornet.

Det är en oväntat ombonad plats med mjuka soffor, tidningar, en kaffebryggare och 360 graders sikt. Skenet bedrar till viss del. För samtidigt som en flygledare kan slappna av när det inte är någon trafik, gäller det att vara otroligt alert under start, landning och när ett plan lämnar eller på väg in mot flygplatsen.
– När jag loggar in är jag 100 procent närvarande just här. Vi ska vara effektiva och agera i nuet. Och när nuet tillåter är jag och mina kollegor experter på att slappna av, säger Victoria och ler.

Hon tar oss med in i en flygledares värld och ansvar.

– Runt Örebro finns ett luftrum som sträcker sig 3 000 meter upp i luften från Örebro i väster, vidare ner mot Askersund i söder, Arboga/Köping i öster och Nora i norr. Luften ovanför 3 000 meter övervakas av kontrollcentraler i Stockholm och Malmö. Sektorn runt Örebro är min luft och i den är det mitt jobb att separera trafiken så att det blir säkert att flyga. I höjdled måste det vara 300 meter mellan planen och i sidled sex kilometer.

När ett plan lämnar Örebro Airport inleds en process som följer planet från start till landning, var det än är i världen.

– Då kontaktar jag flygledaren i nästa sektor som aktiverar samma flygning i sitt system. Planer får samtidigt en fyrsiffrig kod, ett ID för just det planet, och en radiofrekvens som kommunicerar med flygledaren i nästa sektor. Så där håller det på i sektor efter sektor tills planet når sin destination. Så här fungerar det över hela världen. Vi är en spelare i ett jättestort lag.

Innebär det att Victoria och hennes fem kollegor i Örebro-tornet kan arbeta på vilken flygplats som helst? Nej, inte alls, förklarar hon och kommer automatiskt in på hur man blir flygledare.

– Det är en eftergymnasial utbildning med betygskrav i matte, engelska och svenska. För att bli antagen genomgår man också en lämplighetstest och en läkarundersökning. Utbildningen är på 1,5 år och efter utbildningens slut får man ett elevcertifikat. Man går som elev på sitt tjänsteställe, till exempel Örebro, och sitter med en instruktör. Successivt får man arbeta mer och mer självständigt och till slut avgör instruktören att man kan jobba helt på egen hand och bör få sitt flygledarcertifikat och lokal behörighet. Det kan ta upp till ett år.

– Varje år genomgår vi ett praktiskt och teoretiskt prov och läkarundersöks. Skulle jag vara borta sex månader av någon anledning blir jag automatiskt elev igen. Jag behåller visserligen mitt certifikat, men har ingen behörighet att jobba som flygledare. Behörigheten gäller endast på mitt tjänsteställe. Skulle jag vilja flytta till Karlstad flygplats får jag börja om som elev.
 

En flygledare jobbar oftast ensam. Under kortare perioder, mellan byten, händer det att det finn två i tornet. Men det är alltid en som är ansvarig. Och det finns ett outtalat kontrakt att alltid stanna kvar och stötta kollegan om något skulle inträffa i samband med ett byte. Att säga att en flygledare är utsatt är ett understatement. För att behålla kontrollen och lugnet krävs det vissa egenskaper.

– Det är viktigt att man kan tänka logiskt, kan samarbeta och att man är stresstålig. Medicinskt måste man vara frisk och får inte ha diabetes, epilepsi eller dålig syn. Det kanske allra viktigaste är att man är flexibel och kan fatta dynamiska beslut, säger Victoria.

Dynamiska beslut?

– Att man kan tänka om. Alla beslut jag fattar ska baseras på fakta just då. Ändras fakta, kan jag behöva ändra mitt beslut. Jag ska alltid utgå från ett beslut som gäller just nu och är bäst för ögonblicket.

I ett flygledartorn är ingen dag den andra lik. Ständig variation är en flygledares vardag.

– Dagarna är olika, men tidtabellen den samma. Det är lite av tjusningen också, att man inte vet vad hur en dag här uppe blir när man går hemifrån. Det är ett roligt yrke där man får direkt feedback på om något blev bra eller inte. Ett yrke som är sekundoperativt, här är fyra minuter alltid fyra minuter, aldrig mer eller mindre. Det skulle aldrig fungera, och inte heller vara säkert.

Många tror att man måste vara flygintresserad för att bli flygledare. Det är inte sant, menar Victoria.

– Flygledare är ett serviceyrke med säkerhet i fokus. Det handlar om så mycket mer än enbart flyg, och allra mest om logistik.

Någon lek är det dock inte. Och kommer aldrig att bli.