Gröna obligationer - hur fungerar de?

Bygget av nya Tybblelundshallen finansierades genom gröna obligationer.

Men vad är gröna obligationer egentligen?

Vi reder ut begreppen.

Vad är en grön obligation?

Det är en obligation där de inlånade pengarna öronmärks för olika miljöprojekt. Det är ett ganska nytt påfund och lanserades så sent som 2008 i ett samarbete mellan Världsbanken och SEB. Bakgrunden var att ett antal institutionella investerare, bland annat Andra och Tredje AP-fonden, efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet som stödjer klimatprojekt.

Hur har marknaden för gröna obligationer utvecklats?

Det kan bara beskrivas som explosionsartat. Bara Kommuninvest, som är kommunsektorns gemensamma låneinstitut, hade vid utgången av 2017 emitterat gröna obligationer till ett värde av 14,5 miljarder kronor till närmare 150 olika objekt i ett 80-tal kommuner. Örebro kommun ensamt hade vid samma tid emitterat gröna obligationer för 1,75 miljarder kronor till en rad olika projekt.

Med gröna obligationer får långivarna en tydlig miljöprofil. Vad är fördelen för låntagarna?

Räntevillkoren är något bättre, men det är villkorat. Investeringen ska inte bara på pappret leva upp till uppsatta miljömål, de följs även upp under flera års tid efter att investeringen är gjord.

Novahuset vid Örebro universitet finansierades med gröna obligationer, likaså bygget av Tybblelundshallen nu senast. Hur matchade Tybblelundshallen miljökraven?

Tybblelundshallen byggdes enligt Miljöbyggnad Silver och ”vässades” miljömässigt med bland annat en avancerad teknik som återvinner värmen i spillvattnet. Exempelvis lagras det varma duschvattnet i bottenplattan och värmer fastigheten nattetid samt används även för att värma nytt vatten.

 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Örebro kommun, finansliv.se m.fl.